Florans Féliks

UP. 04.03.2026

Savané — Bot la pay dan mon pyé

Savané - Bot la pay dan mon pyé, dopi 2004
Zès an fonnkér, 30 min : mars ti dousman èk bot la pay dann mon pyé
Performance : des bottes de paille dans les pieds, marcher tout doucement


Zès : M’i arkol somin po savané. M’i rant dann santyé. M’i koup somin m’i ariv santyé basin Sandrine
Geste : Des bottes de paille dans les pieds, marcher tout doucement, reprendre le chemin vers le sentier du Bassin Sandrine

Batkaré po tir portré an zès fonnkér, 2026
Zès an fonnkér, lantant Kazkabar, Bwarouz, Sinpol, La Rényon
23 mars 2026
Performance, association Kazkabar, Bois Rouge, Saint-Paul, La Réunion

Zès : piny soka, mèt dann sové in moun, grav si soka, fé in kwafir ansanm
Geste : graver le choka, coiffer le choka, se laisser coiffer de cheveux choka

Batkaré po tir portré an zès fonnkér, 2026
Zès fonnkér, lantant Kazkabar, Bwarouz, Sinpol, La Rényon
23 mars 2026
Performance, association Kazkabar, Bois Rouge, Saint-Paul, La Réunion

8- SAVANé : BOT LA PAY DANN MON PYE
Zès : mars ti dousman èk bot la pay dann mon pyé
Geste : des bottes de paille dans les pieds, marcher tout doucement

 M’i arkol po savané
 M’i trap mon bertèl,
 M’i rant dann santyé
 M’i koup somin m’i ariv santyé basin Sandrine

Des bottes de paille dans les pieds, marcher tout doucement,
reprendre le chemin vers le sentier du Bassin Sandrine

Matéryèl :
2 pér bot la pay
Gravir soka
Soka sové
In sézi-moun
Mon bértèl

Matériel
1 paire de bottes de paille
Gravure sur choka
Cheveux de choka
Une natte-corps

Amwin, m’i krwa la pay i koné ousa i fo poz lo pyé,
Alors m’i avans ti dousman in paké zérb dann mon pyé
Pa in paké zérb si mon tèt konm néna i fé,
Nonva ! mon pyé dann zérb, zérb dann mon pyé
Pars m’i koné, zérb i koné ousa i fo poz mon pyé
pars térla, mwin m’i koné, lo zérb i koz…
Saminm m’i apèl savané

Moi, je crois que la paille sait où poser le pied
Alors j’avance lentement, les pieds chaussés de bottes de paille
Pas en portant les bottes sur la tête comme on le fait souvent
Non, ce sont mes pieds dans la paille qui portent la paille
Parce que je sais que la paille sait où poser les pieds
Parce que je sais qu’ici la paille sait parler et qu’elle le fait
C’est tout cela pour moi, savaner

Lo van ? … lo Van ? …
koman i port landrwa la ? … oui koné ? … Lo Van ? …
San… tyé… la… sours…
Santyé la sours… landrwa térla i port santyé la sours ? …
sinonsa santyé la sours i port landrwa térla ? …

… mizik…

Ranpar mon péi i brat in syèl blé, blé, blé an « wi-amen »
Solèy dann son kér (zénit), la po krèz in pwi lonbraz désou mwin
Son zyé la limir la fis konm in pyé parsol dan la sous mon pyédkou
L’i farfouy mon pansé an ni zandèt : … in lodér fimyédbwa, in gou dolé…
Mon do la pran lapiyaz si lo bor in mir la salér, lo van la galfaté sanm tout santé zwazo

Lo van… ali minm po bat for si léstoma karodbwa, an brital. Mé dann son vilin manir, i san dan lér li lé kontan
Kanminm ladi la pa toulézour i wa fanm nadir dann kérsolèy
alor m’i savann,
pa riyink po kol somin zamérant,
m’i savann po fé vol mon zipon vèl pikant
m’i savann, kan mon kér fanm i tonm, kérsolèy i kant
dann savann, po kap pay lor line an gro matant
lé sitèlman zoli tan, sitantèlman zoli tantan
alor m’i savann
po fé fonn po sagrin moza i rony
mon savann
antér mon grokér, soumir, karony,
épisa ravane… pétir mon pyédkér son pousir i sony
épisa avann… bon lér an doulé kér an fatak tann
lé sitèlman zoli tan, sitantèlman zoli tantanalor m’i savann po fé lèv la brèz sové la mizérmon savann bat tonn dann kadér lodér mon frér
épisa avann tout zik silans i bril i dans dann sil mon savann
po mandar lo dar tout pagot anlér
i rod po vann sézi la tér talpa mon gropér
alor wi, la korn èk sabo i tras mon somin, i tras mon domin,
dann savann an doulé, an tanbou lo kér mon vwazin
bé sa la pa po vann, gardyin bèf fanal sou pyé tamarin
bé sa minm mon bann, gardyin dolo kanal i sours dann basin

ariv koté soka bayonèt, poz mon bértèl
alim in ma kadér,
grav si soka, koud èk soka
piny soka mèt dann sové in moun, fé in kwafir ansanm
armont somin, arpran santyé
koz si karodbwa maronaz èk karodbwa sonyé, lo mayaz èk lo 2
ariv si parkine

s’approcher du choka baïonnette, allumer un bout de mât Kader, graver le choka, coudre le choka, coiffer le choka, se laisser coiffer de cheveux choka,
reprendre le chemin, parler des plantations d’arbres, de ce qui nourrit, sauvage, de ce qui nourrit, apprivoisé

koz si lo zérm, somans lo grin in pyédbwa, lo grin zorèy, lo grin lo zyé, lo zérm anndan zot tout
pas koté zorèy kaf, pas koté pépinyér, rant dann karodbwa fine zérmé, fine pousé, fé pous nout zyé si zot,
ariv koté la min soubasman

parler du germe, de la semence, de l’arbre, de ce qui germe à partir de l’oreille, à partir des yeux, à partir de tout.
Passer près de l’arbre oreille, près du lieu où germent les arbres, près du lieu où poussent les arbres, près du lieu où poussent nos yeux quand on regarde les arbres
revenir à la main-seuil

Florans Féliks